Staffan Hellstrand "Klockan Sl�r Sju I Sofia" |
Klockan sl�r sju i Sofia och m�nen st�r kall upp i skyn Fr�n berget h�rs skatorna skria Nu far hon tillbaka till byn Hon tar trapporna ner fr�n sin gata under stj�rnornas blinkande spel Men hon blinkar inte tillbaka; Hon har nog med vartenda steg Du kommer tillbaks, sa den gamle, n�r hon dansade runt i hans rum Du klarar dig nog, sa den andre, och sen blev han t�r�gd och stum Hur lycklig f�r m�nniskan vara p� en tom och �de perrong? Hur lycklig f�r m�nniskan vara �ver r�lsens rullande s�ng? Staden och natten och sorlet Musiken och flickornas prat V�rmen fr�n ljuset i taket Allt var s� underbart Men vad g�r det dig om jag lever p� en svart och utbrunnen vind? Det kommer guld ur duschen i k�llaren, och ibland en sjungande vind P� v�ren sj�ng hon en sols�ng, sen sj�ng hon en annan om regn Alla m�n visade v�gen till framg�ng; och den b�rjade i hennes s�ng Hur tyst kan en m�nniska vakna naken i siden och guld? Hur tyst kan en m�nniska vakna; i t�rar fast solen st�r full? Den sista var vacker och v�ldsam Den sista var v�ldsam och kall Hon fick en sommar p� hispan, och han fick ett halv�r p� Hall Sen talade hon bara med katten, tills katten fick nog och f�rsvann Vad g�r det dig om jag sjunger om natten om dom gr�a v�garnas land Klockan sl�r sju i Sofia och m�nen st�r kall upp i skyn Fr�n berget h�rs skatorna skria Nu g�r hon tillbaka till byn Hon tar trapporna ner fr�n sin gata under stj�rnornas blinkande spel Och hon blinkar faktiskt tillbaka, och skrattar �t dr�mmarnas spel Lyric from www.lyricmania.com |