Magnus Uggla "Lilla Frida Och Jag" |
I revyer ska det finnas, en s�ng att minnas, n�t seri�st. Om den saknas denna s�ngen, det i salongen, l�tt blir nerv�st. F�r att undvika det har, vi lagt in detta k�nsliga par. Som p� gamla tider br�s, jag f�r v�l presentera oss. Det �r jag och lilla Frida, det �r Frida, det �r jag. Upp p� livets solskensida, tillsammans skrida, vi tv� med v�lbehag. Jag �r intet utan Frida, utan mig �r Frida svag. Men tillsammans �r solida, lilla Frida, och jag. Att i Stockholm konsertera, och deklamera, man j�mt oss ber. Vi tog in p� Grand Hotellet, men p� det st�llet bor vi ej mer. Samma rum hade vi best�llt, men det gick inte p� det hotellet, ty portiern sa resolut, att det s�g allt f�r illa ut. S� att ni och lilla Frida, f�r ta varsitt enkelrum, men d� sa jag till den perfida, portiern att Frida och jag fann honom dum. Men d� log han den stupida, mumlade n�got om "Dygdens lag", som om vi den t�nk �verskrida, lilla Frida och jag. Som p� gamla tider br�s, jag f�r v�l presentera oss. Det �r jag och lilla Frida, det �r Frida, det �r jag. Upp p� livets solskensida, tillsammans skrida, vi tv� med v�lbehag. Jag �r intet utan Frida, utan mig �r Frida svag. Men tillsammans �r solida, lilla Frida, och jag. Lyric from www.lyricmania.com |