Uno Svenningsson "V�gen Som Kallar" |
Du v�ckte mig sakta och rid�n gick upp. Min hj�rna var vilsen d�r bakom min lugg. I g�r var jag tjugo i dag �r jag halv v�gs. Som en orkan rasar tiden f�rbi. Jag stod d�r och v�ntade p� fel perrong. Jag missade t�get g�ng p� g�ng. Med f�tterna i norr och mina tankar i s�der. Att byta sp�r det �r det jag beh�ver H�r �r v�gen som kallar, som jag m�ste ta f�r att m� bra. H�r �r v�gen som kallar. Jag ser den framf�r mig, och jag har inget val. Jag snurrar min jordglob och pekar f�rstr�tt, p� alla st�llen mina skor har n�tt. Jag dr�mmer om tiden som jag vill ha tillbaka. Och jag kan �nnu k�nna hur dom smakar. Men hur l�ngt jag �n reser finns det bara en stig, f�r mitt bl�dande hj�rta och mitt eget krig. Jag h�jer en sk�l f�r ett nytt perspektiv, n�r n�gon annnan k�mpar f�r sitt liv. H�r �r v�gen som kallar, som jag m�ste ta f�r att m� bra. H�r �r v�gen som kallar. Jag ser den framf�r mig, och jag har inget val. Det s� l�tt att gl�mma det man har. Det kr�vs att n�got h�nder f�r att ta nya tag. Ska du �ngra det du gjorde eller det du inte har gjort? Det finns inget orakel, finns inga svar, men viljan har vaknat nu kommer jag. H�r �r v�gen som kallar, som jag m�ste ta f�r att m� bra. H�r �r v�gen som kallar. Jag ser den framf�r mig, och jag har inget val. Lyric from www.lyricmania.com |