Ulf Lundell
"Vinterland"

Nu biter frosten igen och parkerna brinner som eld
Och himlen �ver V�sterbron �r gasl�ge bl� nu ikv�ll
Jag ser ut �ver stan du �r d�r n�nstans
Ensam eller kanske i en annan mans famn

Ett h�r som kastar till i vimlet utanf�r en aff�r
Jag har sett det n�gra g�nger nu men du �r inte d�r
En doft g�r genom rummet en r�st i en biosalong
Ett brev som aldrig kommer en radio en s�ng

Jag l�ngtar inte l�ngre efter att ha dej h�r men jag saknar dig
Som om min sj�l har g�tt ifr�n mej f�r att vara hos dej s� saknar jag dej
Jag �nskar att jag aldrig hade tr�ffat dej d�r
S�na som vi vet nog inte vad k�rlek �r men jag saknar dej

Nu lyfter dom b�tarna ur kanalen, snart fryser fj�rden till is
Snart sjunker dom h�r tonerna och taket ner i ett r�kallt dis
Folk d�rute bryter upp och flyttar in fr�n sm�st�der,
skogar fr�n tristessens vinande vind
Vi tar oss fram s� gott vi kan mellan dr�m ochverklighet
Vi blir vad vi v�ljer vi blir v�r ensamhet

Jag l�ngtar inte l�ngre efter att ha dej h�r men jag saknar dig
Som om min sj�l har g�tt ifr�n mej f�r att vara hos dej s� saknar jag dej
Jag �nskar att jag aldrig hade tr�ffat dej d�r
S�na som vi vet nog inte vad k�rlek �r men jag saknar dej

Den h�r k�rleken h�nger kvar som en heml�s h�nger kvar i en bar
Stolarna p� bordet, alla har g�tt
Han sitter d�r han sitter som om han inget f�rst�tt

Som om min sj�l har g�tt ifr�n mej f�r att vara hos dej s� saknar jag dej
Vid ett middagsbord bland folk i en tunnelbanevagn d� saknar jag dej
Som vintern saknar v�ren som den kloke saknar d�ren
som en salva �ver s�ren som herden saknar f�ren saknar jag dej

N�r jag k�nner doften av �pplena p� S�dermalmstorg
N�r jag tyngs ner av en br�da pressas av en sorg
som viskar i mitt �ra att jag varken kan eller vill
�lska igen, att min k�rlek inte r�cker till
Att jag �r d�d f�r livet att det �r �ver och f�rbi
N�r jag inte hittar n�gonting som jag finner n�n gl�dje i d� saknar jag dej