Peter Lemarc "Sk�nt Att Finnas Till" |
Sk�nt att finnas till (Det som h�ller oss vid liv -03) Det fanns en tid d� fula flickor blev svanar Och ensamma pojkar blev poeter utan ord Vi var vid liv s� l�nge som sommaren varade Vi trodde vi strosade fram p� v�lsignad jord Hon var spr�d och lite ladylik n�r hon kisade Och omedelbar som bara en bortkomling kan Och jag var en galning som hade n�t dolt att bevisa Eller en bl��gd gosse med en skugga som en man Vi m�ttes utanf�r huset vid Engelska H�rnan Hon sa: "Jag st�r i katalogen, du kanske hittar mej d�r" Jag ringde samma kv�ll, hon svarade med sitt f�rnamn Sen f�ll vi huvudstupa ner i ett grumligt beg�r Hon fr�gade: "�r du s�ker p� att du vet vad du g�r, att du v�gar?" Jag svarade ja och log of�rskr�ckt och stort S� v�ra pappershj�rtan brann med en fl�mtande l�ga Men pappershj�rtan brinner alldeles f�r fort Och det var sk�nt att finnas till N�r tiden verkade st� still Och i luften som vi andades fanns en s�t smak av vanilj Nu vet jag inte riktigt vad jag vill Men det var sk�nt att finnas till P� hennes hud fanns stigar bara jag fick betr�da En smal, bl� �der i hennes liljevita l�r Min tunga gick l�ngs hennes ouppt�ckta v�gar Mot en vallmor�d planta, som l�g g�md i ett sn�r Det fanns n�nting hos henne hon aldrig f�rklarade Under hennes leende l�g ett obrutet sigill S� n�r hon fr�gade, d� kunde jag inte svara: "F�r varje natt som f�rsvinner, vill du ge mej en natt till?" Vi l�g i s�ngen i huset med den trasiga trappen Hon baddade mina l�ppar med sin saliv och salubrin Och hon viskade till mej, eller var det till natten: "Din kropp �r mitt br�d och ditt blod �r mitt vin" Jag s�g inte korset d�, som jag sen skulle b�ra Nej, inga keruber uppenbarade sig Jag tog bara det jag trodde jag hade r�tt att beg�ra Orden hon sa blommade l�ngt senare i mej Och det var sk�nt att finnas till... Jag ser ett par, dom g�r d�r nere i parken Om jag �r tyst kan jag h�ra deras hj�rtan sl� Dom g�r d�r p� den v�lsignade marken Med sina dr�mmar odr�mda kan dom aldrig f�rst� Att n�r n�n bytt ut l�sen passar ingen nyckel N�r sanningen ligger tung och naken i ens br�st N�r man levt f�r l�nge, gr�tit en g�ng f�r mycket Kan man d� l�ra sig att vila i sin t�rst? Jag f�rs�ker g� tillbaka till det d�r huset Fast�n jag vet att det �r rivet f�r l�nge, l�nge sen Och ingenting finns d�r, varken hon eller jag eller ruset Men jag l�ngtar efter att f� l�ngta igen Och det var sk�nt att finnas till... Lyric from www.lyricmania.com |