Lars Winnerb�ck "Rusningstrafik" |
Duvorna g�r runt och pickar smulor i betongen d�r jag st�r; v�ntande i tunnelbaned�n. Ja, dom, som skulle vara fredssymboler, skiter p� perongen. Och jag f�rst�r. Jag skulle sj�lv gjort samma sak, om jag kunde flyga h�rifr�n. Jag antar att Du g�r till n�gon �dslig krog inatt; denna m�rka natt. Det �r ett s�tt att st�nga av. Det h�nger n�n slags boxershortsmodell i alla f�nster d�r jag g�r, och undrar om jag vill se ut som han. Ja, det, som skulle va' kalsonger, blir en pil i v�ra m�nster; hur vi m�r beror p� vad det st�r; att: S�n �r kvinna, s�n �r man. Jag antar att Du g�mmer Dig under t�cket nu inatt; denna kalla natt. Det �r ett s�tt att st�nga av. Och d�r kan tankarna f� t�nka som dom vill. D�r finns inga flimmerljus som hj�lper till. I tunnelbaned�n d�vas dom inre, tysta skriken. Det �r sv�rt att f� en plats h�r i rusningstrafiken. Allting g�r s� fort. Sen n�n har sagt att tid �r pengar g�r vi p�. Fast tiden �r v�l gratis, vad jag vet. S�mntabletter tycks va effektivare �n s�ngar. Sen n�rd�? Vi irrar vidare i rusningen, i varsin ensamhet. Jag antar att Du proppar hj�rnan full med Panodil och Cipramil. Det �r ett s�tt att h�nga med. Och prylarna far runt och slickar s�r som aldrig l�ker. Rulla p�. Orsaken vill ingen ens f�rst�. F�r n�n har sagt att har man gott om pengar �r man s�ker. F�r vad�? Jag menar kylan, m�rkret, stan och stressen hittar Dig �nd�. Jag antar att Du l�ngtar ut till skogen d� och d�. Det verkar s�. D�r man kan slippa h�nga med. Och d�r kan f�tterna f� str�va som dom vill. D�r hj�lper inga t�g och rulltrappor till. I tunnelbaned�n d�vas dom inre, tysta skriken. Det �r sv�rt att f� en plats h�r i rusningstrafiken. Ja, m�nniskor g�r runt och pickar smulor i betongen p� ackord. Och rusandes i tunnelbaned�n. Vi, som skulle vara m�nniskor, blir stoft i konkarongen. Sj�lav�rd skjuts upp till efter d�den, n�r vi flugit h�rifr�n. Jag antar att Du v�njer Dig. Jag antar att Du vet; ensamhet: Det �r det enda vi har kvar. Lyric from www.lyricmania.com |