Cornelis Vreeswijk "M�rk Hur V�r Skugga" |
M�rk hur v�r skugga, m�rk, Movitz mon frere, inom ett m�rker sig slutar, hur guld och purpur i skoveln, d�r, byts till guld och klutar. Vinkar Charon fr�n sin brusande �lv, och tre g�nger sen d�dgr�varen sj�lv, mer du din druvan din ryster. D�rf�r, Movitz, kom hj�lp mig och v�lv gravv�rd �ver v�r syster! Lillklockan kl�mtar till storklockans d�n, l�vad st�r kantorn i porten och till de skr�lande gossarnas b�n helgas denna orten. V�gen opp till templets griftprydda stad kantas mellan rosors gulnade blad, multnande plankor och b�rar; till dess den l�nga och svartkl�dda rad mjukt sig bugar i t�rar. S� gick till vila, fr�n slagsm�l och bal, gr�lmakar L�fberg, din maka, ej mer fr�n gr�set l�nghalsig och smal hon �n glor tillbaka. Hon fr�n Dantobommen skildes i dag och med henne alla lustiga lag. Vem skall nu flaskan befalla? Torstig var hon och urtorstig �r jag; vi �r torstiga alla. (Ack l�ngtansv�rda, och bortskymda skjul under de susande grenar, d�r tid och d�den en sk�nhet och ful till ett stoft f�renar! Till dig aldrig avund s�kt n�gon stig; lyckan, eljest uti flykten s� vig, aldrig kring grifterna ilar. Ov�n d�r v�pnad, vad synes v�l dig, bryter fromt sina pilar.) Lyric from www.lyricmania.com |