Cirkus Miramar "Fotogen" |
D�mpade skratt bakom halv�ppna d�rrar fingrar som famlar, ett glas faller ner och barnet som borde sova sen l�nge men det �r ingen som h�r och det �r ingen som ser Och stj�rnorna stirrar och m�nen den undrar vad stj�rnorna ser �r det ingen som vet men jag, och jag - jag ville bara sitta h�r sj�lv inatt jag sade jag, och jag - jag ville bara vara ett jag -lika l�tt som ett moln Nu sitter jag h�r n�r seklerna sl�r faller med tiden och har snart t�ckt mitt namn Ett andetag djupt �r livet s� kort Ett irrbloss i natten brinner ut s� fort Jag vill inte tyna och slockna och d� Jag vill bara leva i ett evigt nu Jag vill inte vara en blomma som d�r en blomma som d�r Jag h�r hur man talar p� v�ningen under d�r festen har p�g�tt sen jag minns inte n�r men pl�tsligt st�r det en doft av lavendel i luften - Du skrattar, varf�r sitter du h�r? och hon, hon - knycker p� nacken s� en lock faller fram jag sade hon, och hon - smittar med ett leende som flyger - lika l�tt som ett moln Men varf�r sitter Du h�r medan seklerna g�r? tror Du tiden ska v�nta p� att Du ska f�rst�? Ja, d� f�r den v�nta m�nga tusen �r Hon g�r en grimas och det �r d� jag f�rst�r, (jag f�rst�r, jag f�rst�r) Jag sitter h�r medan seklerna g�r p� att tiden ska v�nta p� att Jag ska f�rst� Ja, d� f�r den v�nta m�nga tusen �r Hon g�r en grimas och det �r d� jag f�rst�r; Hon injicerar min sj�l, hon �r en n�l i en ven som b�r till mitt hj�rta - Hon �r fotogen och vacker som vinden och vinden �r mild och vacker som vinden och tiden st�r still Lyric from www.lyricmania.com |